Jakt utan makt

February 5, 2015 § 8 Comments

VARNING: TEXTEN INNEHÅLLER OBEHAGLIGA SANNINGAR OCH ANTAGANDEN.

JAS 39 Gripen

Sveriges stolta Flygvapen, det som är kvar av det, består idag av fyra jaktdivisioner utrustade med JAS 39-C/D. I förrådet finns enligt öppna källor 88 exemplar med ytterligare 15 beställda för leverans 2015. Enligt riksdagsbeslut ska Flygvapnet bestå av 90 Gripen, som planeras minska till 70 under innevarande mandatperiod – eventuellt 60 om (mp) får bestämma. Det i sig är en mindre katastrof i vardande, men det är heller inte hela historien.

Dimensionerande förmåga
Det är antalet jaktdivisioner som dimensionerar Flygvapnets förmåga. Idag finns som sagt fyra divisioner – 171. och 172. divisionerna på F 17 i Kallinge/Ronneby och 211. och 212. stridsflygdivisionerna på F 21 i Luleå. Inom ramen för stundande omorganisation kommer tre stordivisioner att skapas, var och en i Kallinge, Luleå och Såtenäs. Detta innebär bättre geografisk spridning men fortsatt minskande numerär. En nedskärning av numerären ligger bortom rimlig fattningsförmåga i ljuset av Rysslands återuppväckta invasionslusta och den senaste tidens nymornade insikt om att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, men det där får politikerna stå till svars för.

Nåväl. En omorganisation från fyra till tre divisioner kring en basnumerär på 70 (eller 60) plattformar är 100% katastrof, av nedan angivna skäl.

För att förstå vidden av katastrofen måste man förstå hur jaktdivisionen opererar och vilka uppgifter den kan tänkas ställas inför i ett skarpt läge. I det följande hänvisar jag till min egen slutledningsförmåga liksom öppna källor. Om jag kan göra den här uträkningen så kan några vodkapimplare med tjocka glasögon på andra sidan Östersjön också göra det, så detta är inga hemligheter.

Stridsflygsdivisionen
En division består av 16 förare och lika många ledningsfunktioner på marken, samt service- och teknikpersonal i och kring hangarerna. Divisionen opererar normalt i rote (två JAS 39) och i fyrgrupp, dvs två rotar. Hela divisionen flyger ytterst sällan tillsammans, annat än vid festliga tillfällen som kungabröllop mm. När man planerar och flyger kallas det att man ger sig ut på ”företag”. Ett företag är alltid minst en rote och kan i princip vara hur stort som helst upp till den maximala numerären. Normalt kopplas flera företag ihop för att samverka i lösningen av en uppgift.

Företaget
Innan företaget ger sig iväg krävs ca tre timmar av förberedelser: inläsning av data, orientering och genomgång, order, en uppsjö kontroller, laddning av data på sticka för programmering i förarkabinen, i vissa fall simulering, förarnas egna förberedelser samt mindre genomgång i grupp, påklädning, latrinbesök mm. Inget företag ger sig iväg oförberett, av förståeliga skäl. Under tiden klargörs flygplanen av markpersonalen: tekniska kontroller, tankning och laddning etc – något mer än en spark på däcken.

Företaget genomför därefter uppdraget som kan vara allt från 20-30 minuter till upp mot två timmar utan lufttankning (Flygvapnet har bara ett lufttankningsflygplan, så där har vi en mycket känslig och begränsad förmåga). Efter landning väntar minst en timme av debrief, dvs genomgång av vad som timat. Varje aspekt av företaget analyseras genom att spola igenom data och diskutera erfarenheterna. Till sist får förarna vila någon timme – och kanske gå hem om det är fred. Om det är skarpt läge väntar ytterligare ett företag med ännu en vända av det som nyss berättats. Således orkar en förare genomföra max två företag av full längd under ett arbetspass. Är det kortare företag kanske man kan pressa in ett tredje.

Scenario
Den givna numerären är fullt tillräcklig för att hävda rikets territoriella suveränitet i fred. Hur det ser ut i ett eskalerat läge är mer oklart. Låt oss därför leka med tanken att Ryssland genomför stora beredskapsövningar i Östersjön, som brukligt är, samtidigt som hot om ”båtflyktingar” på väg till Gotland föreligger. Bland dessa ”båtflyktingar” kan döljas snabbgående ribbåtar lastade med oidentifierade Kalashnikovbärande kombattanter. Marinen och Kustbevakningen vågar knappt ge sig ut utom synhåll för land, eller Kanholmsfjärden, dels på grund av extremt hotande ryska flyg- och flottföretag, dels på grund av samtidigt pågående ubåtsjakt. Nu prövas Flygvapnet till sitt yttersta under flera på varandra följande dygn, då varje sjö- och luftrörelse måste identifieras och avvisas om vi inte helt plötsligt ska ha fallskärmstrupper, sabotörer och luftlandssatta trupper på ön.

Uthållighet och yttäckning prövas
I det givna scenariot krävs ständig uppsikt över territoriet. Det duger inte att lämna ett par timmars hål i bevakningen, för det tar bara tjugo minuter för ett IL-76 fullastat med fallskärmsjägare att lämna ryskt luftrum och urlasta över Gotland. Alltså måste jaktdivisionerna ha stående beredskap över och kring ön, vilket betyder att de måste gå omlott i planering och flygföretag för att täcka varje hål i rustningen. I detta scenario räcker det inte med EN rote över Gotland – det krävs (minst) två, och även så, mot flertalet ryska företag som var för sig räknar upp emot 40 individer, är de svårt numerärt underlägsna.

Tiden och numerären är otillräcklig
I nedanstående mycket schematiska bild (pdf) visar jag hur två jaktdivisioner med nöd och näppe räcker till för att upprätthålla konstant närvaro i området – givet att företagen är i luften under maximal tid, två timmar, och givet att INGEN blir sjuk, INGEN maskin krånglar, INGEN tappar koncepterna och INGEN faller ifrån av annan anledning. Detta förutsätter också att stridsberedskapen är 100% av etablissemanget, något som historien lär oss sällan är fallet. Snarare får man räkna med en tillgänglighet på ca 80-85%. Under scenariots gång sjunker sannolikt beredskapen långt där under, till kanske 55-60%. I bästa fall. Anledningen till det är att service och teknik är en trång sektor, och att saker och ting faktiskt går sönder eller slutar fungera. I värsta fall handlar det om att en komponent måste ersättas genom inköp från en fransk, engelsk eller amerikansk leverantör, något som kan ta dagar, veckor och månader. Under tiden står maskinen på marken, och vi har inte så många maskiner till att börja med. Räkna själv: 16 x 4 = 64. Vill vi fortfarande ha 60 Gripen i organisationen?

tidslinje

Taktik och strategi
Skiftfördelningen här ovan är som sagt nödvändig för att upprätthålla obruten närvaro över det omstridda luftrummet. Det är därmed inte sagt att det är just så Flygvapnet opererar – tvärtom vinnlägger man sig sannolikt om att hålla en viss numerär i beredskap för större företag under vissa kritiska perioder. Men kom ihåg scenariot: konstanta hot i luften och till sjöss, där Marinen inte är på plats. Detta betyder att de två norrlandsdivisionerna är den enda tillgängliga reserven – och de kan heller inte stå i beredskap med hela numerären 24/7. De kan som bäst leverera en fyrgrupp var vid varje givet tillfälle, under förutsättning att deras tjänster INTE behövs för att täcka ett plötsligt hot mot Luleå, eller Kiruna, eller för all del Stockholm. Vill vi fortfarande lägga ned en division?

Vapen
Jaktrobotar, om de lastas på vingbalkarna, utgör den kritiska skillnaden i ett skarpt läge. Där har Sverige inom kort ett tydligt övertag genom införande av de nyutvecklade jaktroboten MBDA Meteor, vars egenskaper Wiseman föredömligt beskriver. Den väsentliga fördelen uppvägs dock i någon mån inom en snar framtid av det ryska stealth-jaktplanet PAK-FA/T-50, som om specifikationerna håller väsentligt påverkar Flygvapnets hotbild. Antalet Meteor som tillförs organisationen är okänt, men räkna med ett försvinnande litet antal – kanske en robot per JAS.

Nåväl. Avslutningsvis hoppas jag att den som orkar läsa ända hit inser att de svärmar av JAS Gripen som ska förmörka himlen faktiskt inte existerar. Vi flyger inte med 60 JAS på en gång. Jag hoppas att du förstår att Flygvapnet som bäst kan uppträda på ett ställe med fyra till tolv flygplan under mycket korta intervall, till priset av stora luckor i övrig förmåga. Nästa gång du ser en rote JAS 39 Gripen, eller i bästa fall en fyrgrupp, bör du med stor respekt tänka på att just de här killarna och tjejerna i just det ögonblicket är de enda som står mellan vårt fredliga nu och en fullständig katastrof. Stoppa nedläggningen. Rusta nu.

För övrigt anser även jag att vi bör gå med i NATO.

Advertisements

Tagged: , , ,

§ 8 Responses to Jakt utan makt

  • Jag ser att inlägget har förändrats sedan jag först såg det i morse. Det gör att man kan nu konstatera att det finns några få sanningar i texten, nämligen hur många divisioner som finns och betydelsen av Meteor. I övrigt är det antaganden utan större förankring i verkligheten. Frågan är om detta mer gynnar Sverige eller “vodkapimplarna” som det refereras till i texten.

    • jkylander says:

      Jaha nu svider det i skinnet. Nog har jag kanske lyckats pricka in ett par sanningar till förutom dem Skipper och Gripen News så vänligt hjälpte mig med. Dygnet har bara så många timmar; vi har bara så många plattformar; vi har bara ett lufttankningsplan; ett företag kräver särskild tid för förberedelser; uthålligheten i luften är av specifik art – mm. Men du får gärna korrigera mig om jag har fel på dessa punkter också. Vad gäller gynnande hoppas jag att detta i någon liten mån kan bidra till ökad förståelse för hur viktigt det är att behålla och förstärka förmågan istället för att minska och försvaga. Hellre en röst till i kören, lekman eller ej, än en mindre. Och vodkapimplarna har nog tyvärr tillgång till bättre information än jag någonsin kan eller skulle våga presentera. Men stort tack ändå för att du ville besöka och kommentera.

      • Eftersom du går ner så djupt i detalj finns det inga möjligheter att kommentera. Det skulle säga alltför mycket om svensk taktik.

      • jkylander says:

        Om du menar mitt amatörmässiga försök att översiktligt åskådliggöra en ansträngd personal- och materielsituation nöjer jag mig med att ha ospecificerade fel i den beskrivningen. Jag diskuterar inte taktik eftersom jag inte är tillräckligt insatt i ämnet avseende moderna förhållanden, åtminstone inte på en skala där proffs som du förekommer. Eftersom jag änddock tycks ha fel i det mesta så kan det således knappast gynna främmande makt. Bättre då att främmande makt hämtar mer utförligt beskrivna informationer från din blogg än från denna avkrok.

  • Ulf Höglund says:

    Om man samtidigt har i åtanke att vi helt saknar Långräckviddigt luftvärn (räckvidd 100-150 km) som skulle kunna täcka upp luckor i försvaret av Sveriges luftrum. Så får man säga att vi i bästa fall kan försvara flygbaserna JAS planen utgår ifrån, om man nu vill att planen ska kunna komma tillbaka från företaget.
    Stoppa nedläggningen. Rusta nu skaffa luftvärn. Gå med i NATO.

  • Nu kan jag tydligen inte lämna ytterligare replik i rätt tråd, men nej din beskrivning av situationen och vad den medför stämmer inte utan leder snarare tankarna fel och bort från annat som bör vara högre prioriterat.

    • jkylander says:

      OK, kan du utan att avslöja statshemligheter konkretisera vad som är direkt felaktigt, och beskriva vad som bör vara högre prioriterat (än tillräcklig numerär)? Du själv går ju ganska långt, eller längre, i liknande problembeskrivningar på din blogg.

  • jan-olov holm says:

    En mycket hedrande insats och bevekelsegrund av Johan kylander . Det är nog både fler flygplan men samtidigt balans melllan system av system som måste följa med.Kanske är de så wisemans delvis menar förutom förberedelse genomförande att företag?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Jakt utan makt at The Imaginary Club.

meta

%d bloggers like this: