Rysk balans

June 6, 2015 § 3 Comments

Senaste nytt från desinformationsstudion

Senaste nytt från desinformationsstudion

Onsdag 3 juni sätter ryska och ryska proxystyrkor igång ett stort anfall mot den ukrainska staden Maryinka väster om Donetsk. Anfallet börjar tidigt på morgonen med kraftig och ihållande artilleri- och salvpjäsbeskjutning. När artillerielden upphör efter ett par timmars ”uppmjukning” stormar omkring 500 soldater fram, understödda av ett tiotal T-72 stridsvagnar och ett flertal pansarfordon.

De ukrainska styrkorna försvarar sig hårdnackat och tillfogar angriparna ett svidande nederlag till priset av 3 döda och 28 sårade, huvuddelen orsakade av artilleribeskjutningen. De ryska styrkorna lämnar ett åttiotal döda bakom sig, varav fyra tillhör GRU (den ryska militära underrättelsetjänsten), och retirerar på kvällen medtagande över 100 sårade. Sjukhusen i det ockuperade Donetsk överfylls.

Sociala media levererar löpande rapporter från ögonvittnen, ukrainska officiella talesmän och propagandistiska uttalanden från de olagliga ryskledda låtsasrepublikerna. De senare skryter tidigt om att de erövrat staden, men, allt efter vad dagen lider, ändrar sedan sin historia till att beskylla Ukraina för att ha provocerat fram attacken. Att något stort är på gång är tveklöst, vilket på fredagen också föranleder ett blixtinkallat sammanträde i FN:s säkerhetsråd.

”This is it”
Anfallet, som först tolkas som inledningen till den länge väntade ryska sommaroffensiven i Ukraina, visar sig efter hand vara en ”reconnaissance in force” eller ”probing attack”. Den ryska sidan har helt enkelt skickat upp en ”försöksballong” som, om den visat sig framgångsrik, kunde ha utvecklats till något större: ena kniptången i en omfattningsmanöver som kunnat leda till ett andra Ilovaisk eller ett andra Debaltseve. Lyckligtvis kunde de ukrainska styrkorna hålla ställningarna och kasta tillbaka angriparna.

När dammet lagt sig kan man konstatera att de ryska styrkorna anfallit i bataljons storlek understödda av ett kompani direktimporterade ryska stridsvagnar samt minst ett tjugotal artilleripjäser som avlossat flera hundra salvor under dagen. Ytterligare manskap och materiel har sannolikt funnits i beredskap att utnyttja ett eventuellt genombrott. Merparten av skeendet vid och bakom fronten har noterats av OSCE:s monitorer.

För den militärt oinvigde låter detta inte som särskilt mycket. Kom då ihåg att Sverige förfogar över sammanlagt tre stridsvagnskompanier och i princip inget artilleri alls, och att en attack av detta slag kräver omfattande förarbete och ledningsinsats. Det var således ett mycket kraftigt anfall, det kraftigaste sedan inringningsslaget vid Debaltseve i februari.

I svenska media: tystnad
Hur rapporterar våra statliga media om detta? Det visar sig att SVT fullständigt ignorerar händelseutvecklingen under onsdagen medan SR sent på eftermiddagen lämnar en mycket knapphändig och översiktlig rapport på inalles 1,5 minuter.

Först dagen efter sänder SVT ett kort inslag i Rapport 19:30 om 2,5 minuter och hela 24 sekunder i Aktuellt kl 21 om striderna, där man sammanfattar det hela som att ”proryska rebeller” orsakat ”de värsta striderna sedan i vintras”. Tre minuter. Det är summa summarum av intresset som ett europeiskt krig genererar i den svenska statstelevisionen. Havsörnsungar, en pedofildom och norsk arbetslöshet i oljesektorn bedöms vara långt viktigare för den svenska allmänheten att hålla sig informerad om.

Det blir värre
Än värre är att sändningen i Rapport endast översiktligt berättar om anfallet mot Maryinka under de inledande trettio sekunderna, för att därefter ägna två minuter åt att presentera en ”human interest”-vinkel signerad Claes J B Löfgren från det ockuperade Lugansk. Claes intervjuar ryssvänliga civila med ”ett långt arbetsliv i lokomotivfabriken” bakom sig, som ”känner sig som ryssar” och vars högsta önskan är att Vladimir Putin ska komma med sina trupper och ställa allt till rätta så att de kan leva i fred. Inslaget domineras av fredliga bilder utan spår av militär verksamhet. Frågan är om detta inslag legat länge på burk och först nu plockats fram? Det har i vart fall ingen som helst bäring till det ryska anfallet mot Maryinka.

Hur kan det bli så här illa? Kan man tolka ”rapporteringen” som annat än fullständigt oengagerad och i huvudsak Rysslandsvänlig? Nja, att beslå SVT med uttalat stöd för Ryssland är i det närmaste omöjligt, men innehåll, viktning och antalet utsända sekunder talar sitt eget språk.

Detta kompakta ointresse för en suverän stats förtvivlade försvar mot en anfallande kärnvapenmakt är något helt oerhört, och att detta får fortgå utan att övriga media och samhällsdebattörer reagerar och kräver förändring är ett kraftigt underbetyg för den samtida mediamiljön.

SVT har ett krav på sig att leverera ”balanserade” nyheter som inte tar ställning för den ena eller den andra sidan i en konflikt. I fallet Ukraina tycks det vara så att ju värre övergrepp Ryssland ertappas med desto mer måste SVT anstränga sig för att ”balansera” Rysslands-kritisk rapportering med extremt Rysslands-positiva inslag. Om Ryssland bara dummar sig lite grann kan man skala ned det balanserande inslaget i motsvarande grad. Detta är den formel för ”balans” som SVT tycks tillämpa.

Falsk balans
Samtidigt måste SVT anstränga sig till det yttersta att svepa rapporteringen i passivt generella termer för att inte ensidigt peka ut Ryssland som ensamt ansvarigt för mördandet. Därför säger man att ”strider pågår” och att ”den bräckliga vapenvilan bryts” utan att beskriva att det faktiskt är Ryssland och dess påhittade proxy-republiker som skapat, inlett, förvärrat och förlänger lidandet. Därmed gör SVT Ukraina delansvarigt för kriget och lägger lika stor skuld på Ukraina som på Ryssland för fasorna. Det är en falsk balans där sanningen kommer i kläm och angriparen aldrig kan beslås med det fulla ansvaret för sina ogärningar.

Hur viktigt är detta journalistiska och moraliska förfall?
Jag vill påstå att SVT och SR, som helt dominerande aktörer på den svenska nyhetsscenen, går i bräschen för att sänka förtroendet för media. Det är dessa kanaler som vi svenskar ska lita på i händelse av kris och ofred. Om vi inte kan lita på att de levererar sakligt underbyggd och korrekt information i fred, hur ska vi kunna lita på att de gör det i krig?

De i huvudsak ansvariga för detta debacle är SVT:s nyhetschef Ulf Johansson (ulf.johansson@svt.se) och nyhetsredaktionens utrikeschef Ingrid Thörnqvist (ingrid.thornqvist@svt.se). Jag skulle önska att varje bekymrad medborgare tog sig tid att reflektera över sakernas tillstånd och vid samtycke markerade sitt missnöje med ett personligt (artigt) brev till dem. Jag har gjort det, och endast belönats med isig tystnad. Upp ur hängmattan!

Advertisements

Tagged: , , , ,

§ 3 Responses to Rysk balans

  • Victor says:

    När du säger “statlig media”, vad åsyftar du då? Tidningen “Riksdag och Department”? Det är mig veterligen enda tidningen som ges ut statligt, borträknat diverse personaltidningar inom olika statliga arbetsgivare.

  • […] balans. Jag har tidigare belyst hur SVT:s passiva språk  – “strider pågår”, “vapenvilan bryts” med mera – anonymiserar […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Rysk balans at The Imaginary Club.

meta

%d bloggers like this: