De skamlösa

July 13, 2016 § Leave a comment

TV-HOF

Om det här var SVT hade du inte fått läsa detta. Policyn för SVT:s utrikesnyheter, i händerna på ansvarige utgivaren Ulf Johansson och chefen för utrikesnyheterna Ingrid Thörnqvist, tycks nämligen vara att inte rapportera alls från vår tids viktigaste händelse.

Rysslands krig mot Ukraina.

Varför är Ukraina viktigast, viktigare än en tågolycka i Italien, en jordbävning i Ecuador eller en ensam skytt i Dallas? Jo, dels för att det är första gången sedan andra världskriget som europeiska gränser flyttas med vapenmakt, och dels för att västvärldens flathet gentemot detta underminerar, ifrågasätter och äventyrar precis allt som vi håller för viktigt och heligt. Men mer om det strax.

Låt oss först titta på TV.

SVT Nyheter är landets viktigaste nyhetsförmedlare jämte Ekonyheterna på Sveriges Radio. De är viktigast därför att de är Public Service – de har fått vårt förtroende att leverera viktiga, sanna och tydliga nyheter från när och fjärran. De har ett av staten reglerat uppdrag att ge Sverige oberoende, opartiska och relevanta nyheter:

SVT ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.” (Public Service redovisningen 2014)

Orienterade. Ta ställning. Smaka på den. Den som tittar på SVT får se nyheter om getingplågan, om försvunna turister och om tyska barnamord. Alltmedan tiotusentals ryska soldater sedan februari 2014 ockuperar och angriper en europeisk stat mindre än tre timmars flygtid bort.

”SVT ägs inte av staten eller kommersiella intressen utan av en stiftelse med uppgift att garantera företagets oberoende. Eftersom du betalar för public service via radio- och tv-avgiften så ser vi dig och alla andra som de verkliga ägarna.” (SVT hemsida)

Som ”verklig ägare” känner man sig förvånansvärt förbisedd och maktlös. Som ”ägare” är det svårt gränsande till omöjligt att inleda dialog med SVT, än mindre att få till stånd konstruktiva samtal med redaktionen. Tro mig, jag har försökt.

Det förnekade kriget
Rysslands krig mot Ukraina är en komplex berättelse med långtgående konsekvenser, medan de ”nyheter” vi matas med är isolerade, kortsiktiga och tabloidartade. En naturkatastrof eller avgränsad mänsklig händelse är en tacksam munsbit som man kan tugga i sig, beklaga och sedan snabbt lämna bakom sig. Så tickar nyhetsåret på, en isolerad, futtig och ovidkommande händelse i taget. Alltmedan tiotusentals ryska soldater krigar och förstör ett europeiskt land.

SVT sänder ca 2000 timmar nyheter om året. Kriget i Ukraina ägnades inte ens en halvtimme sammanlagd sändningstid. Så här beskrivs insatsen i 2015 års public service redovisning:

”Utrikesbevakningen under år 2015 dominerades av terrordåd i Paris, Köpenhamn, Turkiet, Bangkok och Tunisien samt av kriget i Syrien och dess följder för civilbefolkningen och för EU. Europa var i bevakningens centrum. 633 inslag i Rapport och Aktuellt handlade om Europafrågor, det är tre gånger fler än inslag från Mellanöstern och fem gånger fler inslag än från USA. Under året gjordes reportage från 80 olika länder. Redaktionen har även följt upp stora händelser som jordbävningen i Nepal, Ebolasmittan i Västafrika och gjort många återbesök hos flyktingar i Turkiet, Libanon och Jordanien. Flyktingfrågan under andra halvan av 2015 var den enskilt mest belysta frågan.”

Ukraina? Nämns inte ens.

Vad hände i Ukraina 2015? Minsk-II avtalet undertecknades för att genast brytas av Ryssland med inringningsslaget vid Debaltseve. Tillförseln av stridsfordon, tusentals ton ammunition och avancerade vapensystem från Ryssland, liksom återkommande ”humanitära konvojer” över gränsen, fortsatte med sådan intensitet att de så kallade ”rebellerna” i östra Ukraina nu har en av Europas största krigsmakter. Ockupationen av Krim fortsätter med allt hårdare förtryck av den tatariska ursprungsbefolkningen och med daglig stöld av olja som pumpas upp ur annekterade källor på havsbotten. Allt detta och mer därtill talas det tyst om i svenska media, om alls.

Längs kontaktlinjen i Donbass pågår beskjutning, sabotage, räder och regelrätta strider som skördar minst ett par döda och tiotals sårade per dag. Det är krig, om än ett lågintensivt sådant, inte ”bräcklig vapenvila” som det så missvisande benämns i media. Hur skulle vi reagera om våra nyhetsorgan blundade för en ockupation av Gotland, och låtsades att 50-60 döda och 300 sårade soldater i månaden var så pass normalt att det inte ens är värt att nämna?

Varför är Ukraina så viktigt?
Så länge västvärlden inte med kraft reagerar – och agerar – mot Rysslands aggression, så länge vi blundar för naken vapenmakt, åsidosätter vi de värden som vi själva håller för dyra och heliga. Den suveränitet som vi själva hävdar förnekas Ukraina med stöd av vår passivitet. Den frihet och demokrati vi själva hyllar, gäller inte på Krim eller i östra Ukraina. Där råder förtryck och militärdiktatur, med vårt passiva medgivande. Så kan vi inte ha det. Världen, och ”den humanitära stormakten” Sverige måste med kraft återupprätta Rysslands respekt för lag och rätt, för frihet och suveränitet – eller acceptera att inga av dessa värden gäller, ens för oss.

Men sanktioner…
…räcker inte. En långsam strypning av Ryssland är tidsödande och ineffektivt, det är en långt utdragen plåga som drabbar det ryska folket mer än det ryska ledarskapet. Tvärtom hjälper sanktionerna det ryska ledarskapet att ena och egga folket mot ”det fientliga och orättvisa väst” (som inte stillatigande accepterar Rysslands militära aggression). Att lyfta sanktionerna vore dock helt fel väg: Ryssland måste bringas ned på knä, snabbt, och bringas att förstå att ”oacceptabelt” betyder just det: oacceptabelt.

Kriget i Ukraina kan ta slut på en vecka, med en fullständig rysk reträtt från Krim och med återupprättande av ukrainsk gränskontroll mot Ryssland. Den lösningen är inte utopisk: den är naturlig och reell.

De skamlösa
Det är dags för SVT att ta bladet från munnen, att sluta tiga om Rysslands krig i Ukraina, att informera folket om vad som pågår där, och med Rysslands aggression som fond skapa debatt om hur vi försvarar våra centrala värderingar. Det är också dags för Utrikesdepartementet att vidta mått och steg för att ytterligare skärpa tonen mot Ryssland, att inte räddhågset skygga för dess hot, och att lyfta frågan om Rysslands reträtt i det Säkerhetsråd vi nu tar plats i. Intill detta inträffar skäms jag för mitt land, dess feghet, dess dubbelmoral, dess cynism.

Advertisements

Tagged: , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading De skamlösa at The Imaginary Club.

meta

%d bloggers like this: