Public Disservice

August 14, 2016 § 1 Comment

svtred2

En rödfärgad koloss på lerfötter som fördummar, vilseleder och manipulerar. Frågan är: vem gynnas, och varför låter vi det fortsätta?

Ett fungerande SVT är tvivelsutan en riksangelägenhet. Även om SVT inte längre har monopol på TV-utsändningar i Sverige, och trots att allt fler väljer bort TV:n som sitt huvudsakliga nyhets-, nöjes- och bildningsmedium, innehar SVT en särställning tack vare sin status som (föregivet) oberoende, (föregivet) opartisk och (föregivet) icke-kommersiell och rikstäckande leverantör av Public Service television.

Jag säger ”föregivet” eftersom SVT:s politiska oberoende och opartiskhet ständigt ifrågasätts, på goda grunder, och eftersom SVT återkommande ertappas med att gynna eller styras av kommersiella intressen. Detta ständiga och återkommande fallissemang synes dock såväl folk som beslutsfattare ha överseende med, enär absolut ingenting görs för att städa upp i rötan.

Men reagera då!
Frågan är varför inget görs, och vad som egentligen kan göras åt SVT:s agendajournalistik, politiska slagsida och uppenbara åsiktsmanipulation? Varför tillåter våra politiska beslutsfattare, våra övriga mediarepresentanter, våra opinionsbildare, våra granskningsinstitut och våra andra framträdande kritiska röster att detta sakernas tillstånd får fortsätta? Varför är det ingen som säger något?

Svaret är att samtliga ovan nämnda är svaga och rädda: de är kuvade av SVT:s makt över mediet. Det är nämligen inte karriärfrämjande att stå på vrång kant med SVT. Du får ingen TV-tid. Blir aldrig inbjuden till TV-soffan. Får inte vara med och skämma ut dig i löjliga underhållningsprogram. Blir inte tillfrågad som expert inom ditt område. Blir marginaliserad och utfryst.

Damokles svärd
Det är inte opportunt för en politiker att bedriva kampanj mot det medium som han eller hon är beroende av för att lyfta sitt partis agenda och/eller sitt personliga varumärke. Det säger sig själv. Inte ens välkända tyckare som Hanif Bali eller Ivar Arpi kan mobiliseras till att säga ett sanningens ord om SVT, enär de inte vill bli utslussade i den mediala kylan. Detta är den makt, detta damoklessvärd, som SVT håller över varje tyckare, politiker och expert.

Att denna utpressande och förtryckande makt utövas kan heller inte bevisas eftersom den är osynlig, implicit och helt förnekelsebar. Det enda beviset vi har är att den offentliga kritiken mot SVT närmast helt lyser med sin frånvaro. Förvisso diskuteras PS flitigt, men då ur helt andra perspektiv så som mediets marginalisering och minskande dragkraft i den nätverkade, dialogbaserade eran. Frågan om SVT:s lever upp till sitt uttalade och direktivstyrda oberoende, opartiskhet och icke-kommersialism, diskuteras aldrig i den omfattning och med det djup som krävs för att leda till förändring.

Så vad kan göras?
Nummer ett är kanske att sluta vara rädd. Att våga stå upp för de principer om civilkurage och yttrandefrihet som vi själva uttalar och säger oss leva efter. Att kräva transparens, ansvar och bättring när principerna frångås eller korrumperas.

Låt oss ta ett rykande färskt exempel: SVT Nyheter gör ett inslag om ryskt vapenskrammel i Ukraina, men lyckas vända det till att Ukraina hotar Ryssland genom att helt utgå från ett narrativ som författats av den ryska säkerhetstjänsten FSB. I ett 60 sekunder långt inslag handlar 50 sekunder om det ryska narrativet: ett tydligt brott mot direktivet om oberoende, opartiskhet och saklighet. SVT går här den ryska statens intressen genom sitt ogenerade återgivande av en uppenbart rutten propagandakampanj. Vad händer?

Ingenting.

Ingen sätter sig upp i TV-soffan och säger ”men vad fan!”

Ingen anmäler SVT till Granskningsnämnden.

Ingen lyfter luren för att prata med sin riksdagsman om eländet.

Ingen gör något över huvud taget.

Ska FSB få skriva manus till Sveriges riksnyheter? Är det OK enligt dig?

r5

“bilder från FSB” – nja, även innehållet kommer direkt från FSB.

Nej det är inte OK
Ponera nu att du vill göra något åt detta. Vad har du för möjligheter?

Du kan ringa till SVT och försöka komma i kontakt med upphovsmännen för ett resonabelt samtal om hur inslaget utformats. Sannolikheten för att du når fram är mikroskopisk, och om du till äventyrs får till ett samtal blir din åsikt avvisad och hänvisad till andra instanser.

Du kan försöka skriva till SVT via epost eller snigelpost, i hopp om att dina påpekanden vinner gehör. Sannolikheten för det får nog bedömas som astronomiskt liten.

Du kan framföra dina vältaliga och redovisande synpunkter till Granskningsnämnden. De kommer att strunta högaktningsfullt i dem, enär deras uppdrag är att skydda SVT från exakt sådana som dig.

Du kan skriva till Kulturdepartementet och Kulturministern, som inte kommer att bevärdiga dig med en sekunds uppmärksamhet. Att direkt påverka SVT:s redaktionella arbete vore dem rätteligen helt främmande. Därtill har SVT en VD och en styrelse och möjligtvis ett redaktionellt råd på lite lägre nivå – som ju av naturliga skäl inte kommer att ge dina åsikter ens en kubikmillimeter luft.

Men detta är kanske något mer än ”bara” ett redaktionellt misslyckande. Det synes mig vara så illa att SVT:s hela arbetssätt, dess rekrytering och interna befordran, dess nyhetsvärdering och dess brist på transparens, dess ogenerade vidarebefordran av ANDRA STATERS POLITISKA AGENDA, är en ren säkerhetspolitisk risk. Hur ska vi kunna lita på våra nationella nyheter i krigstid, när när de så effektivt undanröjt sitt förtroende redan i fredstid?

Gratis och riskfritt att desinformera i SVT
SVT:s ”journalistik” och ”redaktionella arbete” behöver helt enkelt en oförvitlig överrock: en tillsyningsman som säkerställer att sanning, balans, heder och demokrati hyllas före lögn, agendajournalistik och medhjälp till auktoritär repression. Granskningsnämnden har visat sig vara ineffektiv till stöd för detta, inte minst därför att dess eventuella arbete alltid sker långt i efterhand, och om de till äventyrs fäller SVT så har vattnet sedan länge flutit iväg under bron. Det är helt enkelt ”gratis” och riskfritt att använda SVT som en desinformationskanal, vilket inslaget om Krim exemplifierar.

De som allra tydligast borde ta itu med SVT är en annan myndighet: MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, vars arbete mot åsiktspåverkan och desinformation har aktualiserats och fått en mer operativ karaktär än tillförne. Att MSB skulle gå in som censurerande eller rådgivande kraft är dock inte aktuellt – på sin höjd kan MSB lyfta ett förmanande finger och erbjuda SSVT kurser i psykologisk krigföring och mediapåverkan.

Så vad återstår? Folkligt uppror? Protestmarscher? Namnlistor? Lycka till med det i landet Sillmjölke.

Lobbyingarbete? För vem då? Folket? Vilken organisation skulle ställa sig bakom eller finansiera ett transparent och sanningsenligt public service?

Vad sägs om en sanningskommission? Om lustration? Jovisst, i ett parallellt universum.

Gör om, gör rätt.
Mitt recept är att avskeda varenda kotte på SVT och bygga upp allt igen, från scratch. Riv TV-huset eller gör om det till studentbostäder. Rekrytera en ny generation TV-makare som är obefläckade av tidigare erfarenheter från SVT. Den som tar på sig det ansvaret må koncentrera sig på att skapa en sant meritokratisk organisation fri från politiska korskopplingar och nepotism.

Det minsta vi kan göra är att lyfta detta till den allmänpolitiska debatten. Att utkräva det ansvar som SVT bär, och som våra förtroendevalda har att förvalta.

Advertisements

Tagged: , , ,

§ One Response to Public Disservice

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Public Disservice at The Imaginary Club.

meta

%d bloggers like this: