Pbv till Hemvärnet – bra eller dåligt?

January 8, 2017 § 1 Comment

I en DN-intervju med Liberalernas partiledare framkommer partiets förslagslista till ett starkare försvar, i faktarutan längst ned i artikeln. Där står bland annat att (l) vill tillföra granatkastare och pansarbandvagn 302 till Hemvärnet.

Förslaget, som inte utvecklas närmare, fick genast hånfull kritik i sociala media. På partiets hemsida under rubriken Försvar hittar jag ingen djupare analys eller förslagsbeskrivning, men dock raden ”Hemvärnet ska förses med Robot 70 som nu avses avvecklas i den ordinarie krigsorganisationen”. Tillsammans med nu presenterade punkter tycks Liberalerna vilja tillföra Hemvärnet en mängd kvalificerad materiel. Skulle Liberalernas politik i detta avseende bli verklighet kan man knappast förvänta sig att materielen införs på bredden utan snarast i ett mycket begränsat antal, sannolikt motsvarande en pluton per militärområde. Ett rent skådebröd med andra ord.

Oavsett mängden och den politiska aspekten ovan kan det vara på sin plats att fördjupa sig i en analys av förslaget. Detta låter sig dock endast göras om man har en idé om numerären, vilken naturligtvis måste ställas mot uppgiften, kostnaden och effekten.

Analys
I nedanstående översiktliga analys leker jag med tanken att förslaget avser uppnå verklig operativ effekt snarare än plakatpolitisk sådan, varför man får tänka sig att det då bör finnas ett (1) pbv-buret kompani med två pbv-plutoner i varje hemvärnsbataljon. I dagens organisation har den generiska hemvärnsbataljonen två insatskompanier och ett bevakningskompani, där insatskompanierna har en bandvagnsburen pluton och en eller (på papperet) två hjulburna plutoner.

I mina ögon torde det vara bäst att ensa materielen i kompaniet så att flertalet kompanier inte står med tre helt disparata fordonstyper (Pb 8, Bv 206, Pbv 302). Således torde ett enhetligt ”tungt” kompani per bataljon vara den mest framkomliga vägen. Bataljonen skulle därmed ha ett bevakningskompani och två insatskompanier varav det ena är delvis pbv-buret.

Tanken här är att den pbv-burna enheten utgör förbandets ”tunga” del, med uppgift att fungera som ankare i en stridsställning och som spjutspets vid uppgiften”ta skyddsobjekt” (enl Handbok HV 2016).

Observera nu att detta är helt hypotetiskt.

Om ett insatskompani per bataljon skulle utrustas med två plutoner pbv (8 vagnar fullt bemannat), i landets samtliga 40 bataljoner, blir summan 320 vagnar – ungefär exakt så många pbv som fortfarande finns kvar. Detta är uppenbarligen bort i tok för mycket och alldeles för dyrt. Halverar vi det till en pluton per vartannat insatskompani så landar vi istället på 160 vagnar.

Här kan man fundera över om det är så intelligent att sprida vagnarna jämnt över bataljonerna – nyttan blir utspädd men kräver fortfarande omfattande organisation över hela landet. Kanske är det bättre att skapa separata pbv-kompanier (12 vagnar) på militärregionsnivå, som kan tilldelas bataljonerna som förstärkning efter behov. Varje militärregion skulle då förfoga över 1-2 ”tunga” kompanier: nu pratar vi om 50 till 100 vagnar över hela landet, en betydligt mer hanterlig pott.

Analys uppgift
Hemvärnets uppgift förändras inte i och med ett införande av pbv 302. HV ska fortsättningsvis i huvudsak skydda och bevaka, samt i förekommande fall ”ta” skyddsobjekt. Införande av pbv 302 i organisationen innebär inte att HV får anfallsuppgifter eller blir manöverförband. Den omedelbara uppgiftsrelaterade effekten är att del av HV får bättre skydd mot splitter och finkalibrig eld, vilket medför högre uthållighet, bättre stridsvärde och således ges större sannolikhet att uppnå ställda mål. Notera att detta endast gäller den del av HV som kan tänkas utrustas med vagnen, övriga förband åtnjuter bara tangenteffekter på marginalen.

vattenfart

Analys fordon
Pbv 302 är ett stridsfordon, ehuru föråldrat och i jämförelse med moderna stridsfordon med relativt svagt skydd, till skillnad från befintlig vagnpark som är rena transportfordon utan något som helst stridsvärde. Vagnens stridsvärde mot förväntad motståndare (BMD, BMP, patgb) är fortfarande relativt högt i allt utom frontal strid. Här skulle vagnens förmåga vara ett betydande tillskott.

Vagnens betydelse för strid är dock underordnad dess skyddsförmåga, dels i stridsställning men framför allt vid transport. Pbv 302 skulle onekligen ge något skydd jämfört det helt obefintliga skydd som råder för nuvarande vagnpark. Därtill får man lägga vagnens ej oansenliga terrängförmåga. Dess strategiska förmåga avseende hastighet och räckvidd är i princip jämförbar med bv 206.

En väsentlig nackdel, vid sidan av punkter som återstår att nämna här nedan, är vagnens ljudsignatur. Den är helt enkelt bullrig. En mindre nackdel, eller omständighet som fordrar mer än genomsnittlig utbildning och träning, är att pbv 302 har manuell växellåda som dessutom är bakvänd. Vagnen är visserligen lättkörd, men jämfört med automatlådans bekvämlighet kan denna omständighet ge upphov till dåligheter i stressade situationer.

Analys logistik
Pbv 302 är förstås ett avsevärt mer komplext system än Pb 8 eller Bv 206, vilket automatiskt betyder högre driftskostnad, mer och kostsammare underhåll samt krav på tillgång till adekvata garage och verkstäder.

Teknikinnehållet i pbv 302 är dock inte så oerhört knepigt: vi pratar om en högst analog produkt byggd kring en bussmotor och en flygplanskanon. Här finns ingen dolsk elektronik som kan krångla utan mest mekanik, hydraulik, kablar, reläer och slangar, precis som i bandvagn 206. Det mest högteknologiska i pbv är radion vid vagnschefsplatsen. Därmed inte sagt att pbv är lätt att underhålla – den kräver absolut mer vård och omvårdnad än den lilla bandvagnen, inte minst eftersom det finns fler komponenter som kan konstra och gå sönder. Som jämförelse kräver särskild tillsyn (alla system + smörjning) av bv 206 1-2 man under 2-3 timmar medan ST på pbv 302 kräver 2-3 man och gärna tillgång till en utbildad stridsvagnstekniker under 6-8 timmar, förutsatt att inga större problem uppdagas under vården. Det kan synas vara en mindre skillnad, men vårdhallstid och –utrymme är också en bristvara.

Pbv 302 vill helst stå i varmgarage och allra minst under tak med tillförd varmluft för att undvika korrosion och väderslitage. Det finns idag ytterst begränsad, läs nära noll, plats för ytterligare vårdkrävande fordon på basförbanden där också verkstäderna är belägna, än mindre vid förbandens utlokaliserade fordonsförråd. Verkstäderna är sannolikt vid sidan av garageplats den mest kritiska sektorn, där man redan idag går på knäna för att ens klara av reparation och tillsyn av de befintliga fordonen.

Lagerhållning av slit- och reservdelar till vagnen hör också till logistiken. Med kännedom om hur kortlager till befintlig vagnpark ser ut på utbildningsförbanden blir detta förstås en ytterligare börda.

Analys utbildning och tjänst
I den hypotetiska numerären, ett kompani per militärregion, krävs alltså 12 vagnar per kompani fullt utrustat. Varje pluton har en pbv-grupp om 4 vagnar med inalles 9 man (4 förare, 4 skyttar, 1 gruppchef). Det sammanlagda utbildningsbehovet per kompani, 27 man, börjar nu bli hanterligt. För samtliga militärregioner är det initiala utbildningsbehovet således omkring 100 man, eller det dubbla om man etablerar två pbv-kompanier per militärregion. Det är i mina ögon inga oerhörda mängder, även om det förstås krävs en kontinuerlig utbildningsinsats om 15-20 man/år med hänsyn till personalomsättning i förbanden.

Denna numerär, 12-24 vagnar per region, torde också kunna ha lättare att smälta in i existerande garage-, verkstads- och logistikkedja.

Med ensade, separata pbv-kompanier krävs heller ingen taktikanpassning eller vidareutbildning av redan befintlig organisation. Problemet är snarast att hitta personal till de nya kompanierna utan att kannibalisera på befintlig organisation. Uppbyggnadstiden för dessa nya separata kompanier torde bli lång – räkna med att det tar minst 3-5 år innan alla rader är fyllda.

Slutsatser

  • Pbv 302 ändrar inte HV uppgifter.
  • Pbv 302 ger bättre skydd än dagens obefintliga skydd.
  • Även om pbv 302 tillförs förblir dagens obefintligt skyddade förband obefintligt skyddade.
  • Pbv 302 är ett stridsfordon med visst stridsvärde som kan utnyttjas.
  • Logistiken sätter den största käppen i hjulet. Miljardsatsning krävs sannolikt för att ge utrymme för pbv 302 i logistikkedjan.
  • Utbildning är en trång sektor som först måste fokusera på utbildning av egna instruktörer.
  • Pbv 302 kan aldrig införas på bredden i HV.
  • Inte ens med enstaka separata pbv-kompanier på MR-nivå finns det ekonomi, logistik, utbildning eller försvarbar effekt för satsningen.

Sammantaget: pbv 302 till HV vore “trevligt”, men är alldeles galet dyrt och går ej att passa in i logistik- och utbildningskedjan med mindre än ett otänkbart stort budgettillskott, massor av tid och andra resurser. Ett sådant budgettillskott skulle sannolikt ge bättre utdelning på andra ställen i FM. Alltså, nej. Glöm det. För alltid.

Till sist
Eftersom pbv 302 är ett ganska förträffligt fordon under vissa omständigheter, som faktiskt finns kvar i ca 300 välvårdade och modifierade exemplar, kan man undra vad de egentligen ska användas till? Bra-att-ha duger inte riktigt som argument här. Om Sverige hade en försvarsbudget på 3,5 % som under Palmes tid kanske vi skulle ha råd att utrusta något slags förband med dessa vagnar – men vilken modern soldat idag skulle vi vilja sätta i vagnar från 60-talet, vagnar som ju kritikerna uppenbarligen tycker är skräp?

Frågan är då under vilka omständigheter förrådsställda vagnar kan skickas fram igen – och till vilket förband? Om vi aldrig kommer att använda dem igen, varför har vi då ens kvar dem? Varför inte skrota dem på en gång och sluta låta dem vara en belastning för Försvarsmaktens budget?

Advertisements

Tagged:

§ One Response to Pbv till Hemvärnet – bra eller dåligt?

  • Peter S says:

    Hej!

    Den här skulle passa Hv mycket bättre… Hasighet,Pansarskydd samt lastar så många soldater som en grupp består av.

    Med dagens fordon blir vi inte långlivade vid attack under transport!

    Mvh

    Peter

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/mark/pansarterrangbil-360/

    [http://www.forsvarsmakten.se/imagevault/publishedmedia/q5f4embfxczdopwqxcf1/IMG_9017_FullJpg.jpg]

    Pansarterrängbil 360 – Försvarsmakten http://www.forsvarsmakten.se Pansarterrängbil 360 är ett mångsidigt och stryktåligt fordon med plats för tre besättningsmedlemmar och åtta soldater.

    ________________________________ Från: The Imaginary Club Skickat: den 8 januari 2017 13:59 Till: petsve00@hotmail.com Ämne: [New post] Pbv till Hemvärnet – bra eller dåligt?

    jkylander posted: “I en DN-intervju med Liberalernas partiledare framkommer partiets förslagslista till ett starkare försvar, i faktarutan längst ned i artikeln. Där står bland annat att (l) vill tillföra granatkastare och pansarbandvagn 302 till Hemvärnet. Förslaget, som “

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

What’s this?

You are currently reading Pbv till Hemvärnet – bra eller dåligt? at The Imaginary Club.

meta

%d bloggers like this: